Medicinskiften ger ny farmacevtroll

Tekst: Johan Erichs, frilansjournalist

Nya regler om offentligt tillskott för medicin skapar intensiv priskonkurrens om läkemedel som levereras till danska patienter. I två steg har den danska regeringen beslutat att det offentliga tillskottet för att subventionera medicin ska förändras. Den senaste förändringen som trädde i kraft 1 april 2006 innebär att staten bara ger subventioner för den billigaste produkten inom en produktkategori. Listan med de billigaste produkterna uppdateras löpande.

Förändringen är ett led i den danska regeringens strategi att minska den offentliga kostnadsbördan för läkemedel. Men kostnadsjakten ifrågasätts både från farmacevt- och läkarhåll. Båda dessa grupper är kritiska mot den strama lagen och menar att upprepade medicinbyten skapar förvirring hos patienterna och riskerar att leda till felmedicinering och sänkt livskvalitet.

Ny situation
För de danska apoteksfarmacevterna innebär nyordningen nya inslag i uppdraget.

— Jag och många andra farmacevter ställs dagligen inför situationer där vi har svårt och i de flesta fall inte kan garantera att den medicin som för tillfälligt är den billigaste, är exakt den samma som patienten tagit tidigare, berättar Tove Lunøe, apotekare och farmacevt vid Hammel Frijsenborg Apotek och ordförande i Århus Amts Apotekerforening. Tove Lunøe tycker att farmacevten till följd av den nya lagen har hamnat i en ovan roll:

— Vi ska försvara systemet och myndigheternas agerande och ståndpunkt även om uppfattningen står i strid med vad vissa patienter upplevt och vad vissa specialläkare anser om en specifik medicin.

Risk för felmedicinering
I ett projekt inom Århus Amt har bland annat effekterna av generisk substitution undersökts. Vid samtal och läkemedelsgenomgångar med 179 patienter konstaterades 138 fall av oväntade händelser och upplevd otrygghet hos den enskilde patienten till följd av läkemedelsbyte.

Var tredje substitution upplevdes av patienten som att det uppstod en ändring i medicineringseffekten eller en ny form av biverkning i jämförelse med den medicin som föreskrivitstidigare.

— Osäkerheten får ibland patienterna att på egen hand ändra dos och i vissa fall undviker de helt att ta medicinen. Bara i vår undersökning kunde vi konstatera 26 stycken tillfällen av direkt felmedicinering, förklarar Tove Lunøe.

Övertyga
Tove Lunøe ställer sig frågande till om farmacevternas dyrbara tid ska läggas på att argumentera och diskutera med en patient varför ett läkemedel kostar 50 öre mer än förra gången eller varför det ligger i en annan kartong, har annan färg eller form och så vidare.

— Det är inte relevant att vi ska ägna så mycket tid åt den typen av information. Ibland tvingas vi att använda hårtslående kommersiella argument för att övertyga en apotekskund. Och det har ju ingenting med farmaci att göra. Det är ett ämne och arbetsinslag vi diskuterar mycket internt.

Skiftar ofta
Varannan vecka skiftas apotekets produkter ut med de för stunden billigaste.

De generiska substituten, populärt kallad kopimedicin, överstiger nu konsumtionen av originalprodukter. Den fördyrande kostnaden för alla produkter förutom det billigaste inom en kategori betalas numera helt och hållet av patienten.

— Vi säljer numera aldrig några originalpreparat och har bara ett fåtal kvar i sortimentet, berättar Tove Lunøe.

Det finns inom farmacevtkåren en oro för att det nya systemet ska leda till ökad förekomst av medicinförgiftningar.

— Vi märker många gånger att patienterna har «gett upp» att försöka hänga med i turerna kring deras medicin. Många verkar helt enkelt uppgivna när de inte får den medicin de haft tidigare eller den medicin som läkaren ordinerat.

Ändring av lagen
Stark kritik från både farmacevter och läkare har fått den danska sundhedsminisern Lars Løkke Rasmusen (Venstre) att överväga en lagförslag som syftar till att minska antalet medicinbyten.

— Jag har förståelse för att den ekonomiska betydelsen av reformen är så positiv att den kommit för att stanna. Men man kunde mjuka upp lagen så att det blir tillåtet för en patient att bibehålla en medicin och få offentlig subvention, om den bara med ett par ynka procent överstiger kostnaden för den billigare jämförbara medicinen. Det skulle underlätta både för kunden och för farmacevten. På årsbasis skulle en sådan förändring kosta ca 15 miljoner kronor att jämföra med kostnaden för inläggelse till följd av medicinförgiftning eller förvärrade sjukdomssymptom till följd av utebliven medicinering. Det hade förenklat vår nuvarande arbetssituation där vi trots bibehållna resurser tvingas lägga mer och mer tid på att förklara substitution och priser istället för att ge kompetent farmacevtisk rådgivning, menar Tove Lunøe och avslutar:

— Farmacevterna måste komma ifrån rollen att vara som en ekonomisk rådgivare, vilket många av oss känner sig som nu. Risken finns annars att vi tappar vårt yrkesintresse.

Farmacevtens roll måste stärkas och vår betydelse som kontrollinstans måste prioriteras högt av samhället eftersom vi är den part som konsekvent och återkommande går igenom en patients medicinkonsumtion och därmed kanupptäcka och förebygga problem som kan orsaka både mänskligt lidande och sänkt livskvalitet för patienten men även ökade kostnader, i form av ökade vårdinsatser, för samhället.

(Publisert i NFT nr. 1/2007 side 7–8.)